nevertrust

Borta på idrottens hus var det svettigt. Ett ställe som inte brydde sig om vem han var, eller vad han gjort. Han tog sig dit några kvällar i veckan för att glömma. Kampkonsten förenade hans själ och gav honom mening. Energi och harmoni. Den enda sanningen.
Hans mästare är nyss hemkommen från Storstan, och är full av lärdommar. Arvid deltog inte i dagens pass, utan kollade bakfullt på. Hans hjärta var på mattan, men inte hans kropp. Arvid gick för långt. Han lade sig i träningen. Ytterligare en sak som lägger sig i hans redan tunga ryggsäck. Sensei kommer nog att belöna honom med svett och tårar...
  Väl hemma så var allt som vanligt. Tyst, men ändå inte. Väggarna var bara där. Ödsligheten kring ett fallnat hjärta var tillbaka. Den rödhåriga skönheten Anna hade gått. Hon lämnade ett telefonnummer. Han kommer förmodligen inte att ringa. Mest för att han är rädd att bli älskad. Ingen har nånsin älskat honom. Han vet inte vad kärlek är... Han har aldrig kännt. Aldrig varit nära...
Han lever på hoppet om en falnad dröm...