nevertrust

Lördag eftermiddag, klockan är strax två. Skulle jobbat igår, men efter att träningspass där mkt energi försvann, somnade jag. Taxibranschen måste vara den sämsta av alla just nu. Det finns verkligen ingenting att göra. Meddelade växeln att jag var tillgänglig, men inte en enda gång på hela natten ringde det. Så jävla drygt. Inte konstigt at man bara vill sova ifrån skiten.
  Gårdagens positiva var dock träningen. Ett gött Aikidopass med gott om energi. Aikido är en kanmpkonst som väljer bort striden, och fokuserar på harmoni och livskraft. Vi får lära oss att med livskraften välja bort kampen. Men vi får även lära oss att kasta folk till höger och vänster. Vi kan skada, men väljer att låta bli. Men ibland vill man bara bryta leder och lämmar av saker. Som min totala brist på energi och engagement just nu. Ska åka till Karibien om en vecka, men har svårt att se fram emot till och med det.
  Jag är dränerad, tom. Jag sitter på en sten som har mer energi än mig. Önskar att jag kunde hittat något som kunde ladda mina batterier. Ge mig styrka och kraft till det som väntar. Men just nu är det ett helt företag att bara fundera ut hur jag ska skaffa vilja och lust till de näst kommande timmarna. Har ingen ork. Känner bara att jag tömmer mig själv. Det är som att fylla på en flaska som nån har borrat hål i. All energi jag fyller på, är borta nästan i samma ögonblick. Lika flyktig som ett stearinljus i en tropisk orkan. Eller som en solnedgång. Hur vackert som helst, under en kort stund, men egentligen är det ju bara början på ytterligare en dag, med ångest och obeslutsamhet. Det gör det svårt att uppskatta moder natur i all sin prakt...

  Mitt skratt är nog egentligen bara tårar som klätt ut sig

"Är det inte det ena, är det två saker samtidigt..."